Brobygge från första parkett

Mitt i centrala Göteborg pågår bygget av en ny modern älvförbindelse. Den färdiga Hisingsbron blir en länk mellan människor och stadsdelar och ska dessutom fylla många andra funktioner. En komplicerad uppgift och ett komplicerat bygge, som alla kan ta del av från den gamla bron intill.

brostödHisingsbron byggs precis bredvid den gamla Götaälvbron som kommer att rivas 2022. Den nya beräknas tas i bruk 2021, lagom till Göteborgs Stads 400-årsjubileum.
Och eftersom den gamla bron fortfarande står kvar är det lätt att följa bygget av den nya.
Den som tar en promenad från Hisingen till Centralen på Götaälvbrons östra sida kan se hur den nya Hisingsbron sakta men säkert växer fram.

Det är en spännande vy som breder ut sig. Arbetet pågår för fullt på båda sidorna av älven, i älven (tidigare även under älven) och allt sker i princip mitt framför fötterna på oss.
Den nya bron ingår i Västsvenska paketet. Trafikkontoret Göteborgs Stad bygger bron och entreprenör är konsortiet JV Skanska-MTH Hisingsbron HB.

På södra sidan, bredvid Läppstiftet ser man inte så mycket än. I princip bara en grusplan där P-husen tidigare stod. Men tre cylindrar, blivande bropelare, sticker upp ur gruset och antyder att något ska byggas.
Men på norra Älvstranden, på Hisingssidan ser man tydligt den nya bron ta form.
Det första som man lägger märkte till är att Hisingsbron kommer att ta mindre plats, ta mindre stadsyta i anspråk, än den gamla Götaälvbron. Och att den blir lägre.

Bron uppförs i delar eller segment. Rent tekniskt börjar den med en bank för väg och spårväg, fortsätter med ett tråg som övergår i en ramp, därefter tar brostöden vid. Bank, tråg och ramp grundläggs i leran med betong-, stål- och träpålar i olika kombinationer som bildar en pålgrund.
Rampen som nu formas som bäst är inte bara en vägbana som leder upp på bron: den kommer att fyllas med en mängd olika funktioner.

Efter rampen står bropelarna tre och tre, med cirka 60 meter mellan varje tre-par.
– Mellan dem uppförs tillfälliga stöd som i ett senare skede ska hålla upp brokonstruktionen under tiden som den färdigställs, säger Robert Landström, byggledare för mark och marina, på Trafikkontoret. När brobanan är färdig tas de så kallade mellanstöden bort. Brostöden grundläggs med stålrörspålar som slås ända ner till berg.

Bropelare för brodelen över älven grundläggs med stålrörspålar som i vissa fall slås eller borras ner till berg, eller djupt ner i leran. Även pålningen av de bropelare som står ute i älven utförs i torr miljö.
Det går till så att man slår en fyrkantig spontgrop i vattendraget, pumpar ut vattnet och gjuter ett betonggolv på själva älvbotten. Pålkranen och andra verktyg, maskiner och personal lyfts ner och pålningen utförs i torr miljö. Även konstruktionen av bropelarna, med armering, formning och gjutningen kommer att göras i spontgropen.

På bropelarna läggs sedan tre parallella stålbalkar från ramp till ramp. De håller upp brobanan med kollektivtrafikfiler, bilkörfält, gång- och cykelbana. Eller trottoaren – bron blir mer som en gata i staden än ett brospann.

Den nya bron blir bredare är den gamla. Även farleden blir bredare.
Under farleden löper två kulvertar under älven mellan bropelarna. De anlades för ett år sedan och var för övrigt det första som byggdes av bron.

P1030386På fastlandssidan ansluter Hisingsbron till den nya Stadstjänarebron som projekt Hisingsbron också bygger. Där kommer den så kallade kollektivtrafikbron, alltså bron för spårvagnstrafiken att resa sig över vägbron.

Från den så kallade Bananbron ser man det i princip färdigställda mellanstödet för den nya Stadstjänarebron där det står mellan E45:ans två nedsänkta körfält. Efter bron övergår mellanstödet nästan omärkligt till att bli skiljeväggen mellan de två rören i den blivande Gullbergstunneln, som byggs av Trafikverket

Att bygga infrastruktur i en storstad som Göteborg innebär stora utmaningar. Hänsyn måste tas till människor och verksamheter, kollektivtrafik och annan trafik, cyklister och gående.
– Trafiken på båda sidor om älven – och även på älven – måste fungera under hela byggtiden, säger Robert Landström. Det är ont om plats att jobba på och ont om plats för lagring och upplag. Därför kommer den gamla Shelltomten väl till pass.

De förberedande arbetena har varit omfattande, som ledningsomläggningar och framdragning av nya.
– Bland annat har vi dragit en helt ny färskvattenledning från Gullbergsvass till Frihamnen, säger Robert Landström. Den ligger 30 meter under älven och har anlagts genom så kallad styrd borrning – ledningen har helt enkelt tryckts fram under jordytan.

Av Åke Lundgren

Innehållet i Hisingsbron

Ramperna är inte bara vägbanor som leder upp på bron, eller bär upp kollektivtrafikbron. De kommer dessutom att fyllas med en mängd olika funktioner:

Ritning kollbron