Milstolpe för Marieholmstunneln

Snart sjösätts och bogseras Marieholmstunnelns första del ut i Göta Älv. Därefter börjar omedelbart produktionen av det andra tunnelelementet.

Mitt i centrala Göteborg pågår bygget av Marieholmstunneln. Tunneln är en så kallad sänktunnel, vilket innebär att man använder en speciell byggteknik. Tunnelns byggs i delar på land och sänks på sin plats i älven.

Det färdigställs endast ett liknande sänktunnelprojekt om året i hela världen. Projektet är nu i färd med att avsluta ett stort och viktigt delmoment. Det första tunnelelementet av tre är nästan färdigt och förbereds nu för att sjösättas och bogseras ut i Göta älv.

Marieholmstunneln är enkelt uttryckt utformad som ett dubbelpipigt rör, nedgrävt under bottnen på älven, med fästen vid älvstränderna. Tunneln består av sju delar som fogas samman.

Så här ser det ut, beskrivet från väster till öster:

  • Vid Tingstad utformas tunnelmynningen som en ramp som går ner i ett tråg.
  • Första tunneldelen som ligger på stranden och en bit ner i älven byggs i så kallad Cut and Coverteknik. Man gräver ett schakt och lägger på ett lock.
  • Därefter kommer de tre tunnelelementen som tillsammans blir en sänktunnel på bottnen av Göta Älv.
  • På Marieholmsidan blir det Cut and coverteknik igen och tunnelmynningen går upp i ett tråg.

Det schakt som blir tunnelmynningen på Marieholmsidan fungerar just nu som en torrdocka. I denna torrdocka byggs de tre tunnelelementen, ett efter ett. De byggs i betong, blir 100 meter långa, cirka 10 meter höga och cirka 32 meter breda.

Inne i elementet löper två parallella tunnelrör. Varje sådant rör är 12,5 meter brett. Den trafikfria höjden är 5.1 meter och det är plats för tre körfält. Mellan de båda tunnelrören löper två smala servicetunnlar.

På bottnen av torrdockan står nu det första elementet snart klart att slussas ut, vilket kräver en hel del förberedelser. Torrdockan är uppbyggd av en rörspont. Rören är nedpressade i leran, sida vid sida och bildar på så sätt dockans väggar.

Nu ska rörsponten mot älven tas bort. Not och fjäder skärs isär. Det görs manuellt av en dykare som hänger i en kran. Sedan sänks en robot ner i varje rör som skär av röret så att det kan lyftas upp. Älvens vatten når då fram till slussporten.

Därefter ska vatten pumpas in i torrdockan. Visserligen väger ett tunnelelement 25 000 ton men eftersom det är fyllt med luft så det flyter av egen kraft i vatten.

utlopp o kranSå när vattennivån sakta stiger i torrdockan ska tunnelementet lyfta från torrdockans botten och flyta på, eller i, vattnet. När vattnet i torrdockan nått samma nivå som vattnet i älven öppnas slussporten.
Porten består av spontplankor och de ska plockas upp planka för planka för att senare kunna återanvändas.

Dessförinnan måste tunnelelement bli helt färdigt och tätas i båda ändar. Det görs med så kallad bulkhead, en konstruktion av balkar och järnplåt. När tunnelelementen i ett senare skede är sammanfogade med varandra kan dessa öppnas inifrån.

För att elementet ska flyta under kontrollerade former byggs fyra ballasttankar för vatten, två i varje tunnelrör.

När slussporten väl är borta och elementet flyter i rätt nivå ska det bogseras ut i älven och förankras vid två pollare. Det kommer att ligga tvärs mot älven, med rätt ände mot Hisingssidan. Man kommer att kunna ta sig ut och in ur tunnelelement genom ett rör, en sorts manlucka.

Utbogseringen är planerad till mitten av april. Ingen exakt datum är satt. Att bryta sponten – slussporten – och utbogseringen är arbeten som är svåra att tidsätta.

– Det mesta kan man beräkna i det här jobbet, säger Johan Edin entreprenadledare. Men vissa saker går inte att räkna fram. Exakt hur lång tid det tar att dra upp sponten, planka för planka kan vi inte räkna fram. Vi har kalkylerat med fem dagars arbete.

Utbogseringen kräver någorlunda bra väder – vilket heller inte går att räkna fram.
– Vi får anpassa oss, säger Johan Edin. Men lite kan vi göra. Vi har begärt att flödet i Göta Älv ska sänkas så mycket det går enligt vattendomen så att strömmen blir så svag som möjligt.

Utbogseringen kommer att bli spektakulär och intresserade kan följa skådespelet från den nya järnvägsbron.

Så fort det första elementet är ute ur dockan stängs slussporten och dockan töms på vatten. Sedan börjar omedelbart arbetet med nästa tunnelelement, mittdelen. När det i sin tur är klart och ska bogseras ut ska det första elementet ha lämnat sin plats. Den ska bogseras, spelas med vajrar, över älven för att sänkas och anslutas till tunnelmynningen på Hisingssidan. Det sker så snart som möjligt efter 15 november.

– Före den 15 november får vi inte grumla älvens vatten, säger Johan Edin. Det är ett av villkoren i vår vattendom. Vi planerar att sänka tunnelelement nr två i februari 2018 och det tredje under hösten 2018.

Av Åke Lundgren

Läs mer om Marieholmstunneln hos Trafikverket 

med röde orm